Ibland är det just det oväntade som skapar de starkaste minnena. När vi bestämde oss för en långhelg med tält på Höga Kusten hade vi sett fram emot havsutsikt, grillade middagar och lugna morgnar i sovsäck. Istället blåste det upp till storm. Tältet bågnade, regnet piskade, och vi sov knappt – men vi kom hem med något mycket större än en perfekt semester. Vi kom hem med en berättelse.
Planen: En friluftsdröm i Skuleskogens nationalpark
Vi hade bokat in en långhelg i början av juni och siktat in oss på Tärnättholmarna i Skuleskogen. Tanken var enkel: parkera bilen vid Entré Syd, vandra in till havet och slå läger nära strandlinjen. Prognosen såg lovande ut, 18 grader, växlande molnighet och måttliga vindar. Inget kunde gå fel – trodde vi.
Ankomsten: För bra för att vara sant
Första kvällen var allt vi drömt om. Vi slog upp tältet på en klippa med utsikt över havet, åt pasta med stekt kantarell och satt länge under en rosa himmel. Myggen var få, vinden låg. Vi somnade till ljudet av vågor och tänkte att det här var camping när den är som bäst.
Stormen: Från stilla till kaos på tre timmar
Vid 02-tiden vaknade vi av att tältduken slog. Vi hade glömt kolla den nya väderprognosen. Ett lågtryck hade dragit in över Bottenhavet, och med det kom hårda vindar från nordost. Inget skydd, ingen skog, inget vindskydd. Bara vi, tältet och vinden.
Vi spände stormlinor, förstärkte tältpinnarna med stenar och satt i varsitt hörn för att hålla tältet nere. Regnet piskade in från sidan, marken blev lerig och sovsäckarna fuktiga. Vinden nådde 18 m/s i byarna.
Morgonen efter: Trötthet, men också något annat
Vi var vakna större delen av natten. När vinden började mojna vid 06 smög ett gryningsljus in genom tältduken. Vi gjorde kaffe på stormköket medan vi fortfarande satt i regnkläder. Och där, bland fuktiga strumpor och hopblåsta liggunderlag, skrattade vi.
Inte åt misären – utan åt att vi klarat det. Åt att vi valde att stanna kvar. Åt att vi mitt i naturens raseri också sett hur vackert det var. Att vattnet blev silvergrått, att granarna böjde sig som i slowmotion.
Det var något uppriktigt levande över upplevelsen.
Lärdomar vi tar med oss
- Alltid dubbelkolla väderprognosen – även samma dag
- Spänn tältet ordentligt – och välj plats med vindskydd
- Packa aldrig utan extra stormlinor och förstärkta tältpinnar
- Vattentät packning är inte en rekommendation – det är ett krav
- Ta inte panik – det är oftast värre i huvudet än i verkligheten
Efteråt: En annan sorts tacksamhet
Vi avslutade helgen med en natt på ett vindskydd längre in i skogen, torra och trötta. Men hela bilresan hem kändes annorlunda än andra resor. Vi kände oss inte bara nöjda – vi kände oss stärkta. Som om vi lärt oss något om både naturen och oss själva.
Sammanfattning
Alla campingresor behöver inte vara perfekta för att vara minnesvärda. Ibland är det just utmaningarna som gör resan värd att minnas. Det är inte bara de soliga dagarna vid vattnet som formar våra berättelser – utan också de vindpinade nätterna, när man håller i tältlinor med regnet i ansiktet och skrattet nära till hands.
Har du själv varit med om något som inte gick som planerat men blev oförglömligt? Dela gärna din berättelse – vi publicerar gärna fler campingminnen från våra läsare.